Underbara ortnamn i Sverige

Det kan vara ett ganska omväxlande arbete som politisk sekreterare – med ganska gott om utrymme för nörderi av olika slag. Till exempel att ordna en lista över valdistrikt i Sverige (läns- och kommunvis).

Jag har svårt att bedriva arbetet effektivt. Jag börjar läsa vad valdistrikten heter och förlorar mig i ortnamnstolkning. Sverige har en fantastiskt rik flora av gamla ortnamn – bevarad i namn på byar, gårdar och småorter som inte varit föremål för centralplanering eller konsulters eller skönhetsråds förändringsiver. (I vanliga fall är jag för förändring – men jag tycker om gamla ortnamn. Jag har aldrig påstått att jag är konsekvent…)

Det finns kommuner där centralplaneringen slagit till med full kraft. Alla gamla ortnamn är utåplånade till förmån för en enhetlig indelning  – kommunnamn och valdistriktsnummer. En rak kolumn med t.ex. ”Järfälla 1, Järfälla 2, Järfälla 3” osv. (Stockholms län är illa utsatt, förutom några av roslagskommunerna som bevarat gamla namn i tillägg till den rationella ordningen…)

Men så kommer som en lisa för min kulturella skäl dessa vackra namn som röjer så mycket intressant historia genom sin blotta existens:

Bergvreten. Vreten eller vreta betyder en omgärdad odling, oftast en nyanlagd i förhållande till den tidigare bebyggelsen. Men vem försökte sig på att anlägga en åker på hälleberget? Det låter som ett ovanligt dumt försök…

Flogsta. ”Den utflugna gården”. Ville gårdsfolket bo avskilt? Tvingades de bort? Var det en satellit till större gård? Förmodligen det sistnämnda.

Enögla. Lätt att tänka på det moderna ”ögla”, men det är snarare ”hög-la” det är fråga om, en kulle beväst med enar. En- och Ene- är en vanlig förled i namn som ofta tolkas som växten snarare än antalet. Enen var en väldigt användbar växt med sega, tåliga fibrer så tillgång till en plats där det växte rikligt med en var en bra resurs.

I Katrineholm hittar vi – apropå denna baktanke Sköldinge. Jag kanske ska flytta dit? Efterleden -unge eller -inge har tolkats som ett följe, en grupp – som Sköldungar, Folkungar osv. Och i ortnamn betyder det en grupp av inbyggare. ”Där Sköldungarna bo” liksom.  

I Eskilstuna finns stadsdelen Snopptorp, som också namnger ett valdistrikt. Namnet brukar utlösa ett förtjust fintter, men betyder i det här fallet snarare ”liten, stump, avkortad”. Ett torp som inte riktigt blev så stort som det var tänkt (med avseende på marken, förmodligen) eller som byggdes på en avskild liten markbit – en udde i ån kanske?

Ett intressant ortnamn i Östergötland är Regna, i Finspångs kommun. Ortnamnet har tolkats som att det kommer från ”härska”, fornnordiska regin, jmfr engelska ”reign”. Men vem härskade? Över vilka? När?

Jag tycker det finns en viss poesi i ”vardagsnamn” som bildats utifrån en plats egenskaper, som Vidablick. En utsiktspunkt, en plats där blicken kan sträcka sig vida omkring. (Detta ortnamn finns på många platser i Sverige, men det är bara i Norrköping som det också är ett valdistrikt.)

Det finns över 5 700 valdistrikt i Sverige och jag skulle gärna lära mig dem alla utantill – i alla fall dem med unika namn. Men det går ju inte riktigt. Det är i alla fall tur att det lite då och då går att slita sig från jobbet och ha något intressant att vila tanken på.

Pekskärm? Glöm det…

Detta är lysande!

Kombinera en liten, buren projektor och en mikrofon med en BlueTooth-sändare. Vad får du då? Jo, möjligheten att använda delar av din egen kropp som t.ex. tangentbord till mobiltelefonen. Varje del av kroppen ger ett specifikt ljud ifrån sig, beroende på hudens tjocklek, underhudsfett, ben osv.

Nu vill jag bara ha en mobil som ryms i ett litet märke på bröstet