I Great Falls, Montana

Meningen var att jag efter två byten skulle kommit fram igår. Men redan på Arlanda blev vi ca. 45 minuter försenade i starten. När vi sedan landade på JFK var vår flight så klart placerad längst bak i kön. Vi fick dessutom veta att det var lång kö i immigrationskontrollen. (Vilket verkligen var sant. Jag ska nog aldrig beklaga mig över att stå i kö igen…) Det var dessutom varmt och närmast klaustrofobiskt lågt i tak. Om de byggt lokalen särskilt för att få människor att känna sig obekväma, så 100 poäng för utförandet.

Trots dessa förseningar så lyckades inte bagaget komma fram förrän efter ytterligare 45 minuters väntetid. Då hade anslutningsplanet lyft för länge sedan. Och några fler flighter som (vare sig via Salt Lake City, som planerat, eller någon annanstans) kunde ta mig till Great Falls i tid fanns det inte.

I efterhand fick vi ju veta att FBI arresterat en grupp män på väg till Somalia, som misstänkta för terrorism. Tror att det gjorde sitt till med noggrannare kontroll också.

Så det blev en natt på flygplatshotell utanför New York. Det är i det läget man kan beklaga jetlag. Lokal tid är det tidig kväll – klockan var runt fem när jag kom fram till hotellet – men det börjar bli sen natt enligt svensk tid. Att ta sig in till New York skulle ta ca. en timme från hotellet (först tillbaka till flygplatsen, sen ca. 35 min. in till stan). Men att komma fram till New York på kvällen – och känna sig mör efter 7 timmar på flyg och dessutom som klockan är ett, två på natten? Nej, motvilligt fick det bli en middag (Delta bjöd ju pga. förseningen) och sen amerikansk tv.

Idag flög jag så ca. fem timmar väster ut och en och halv norrut. I den ordningen. Först till Salt Lake city – över precis hela kontinenten kändes det som. (Ja, det är väl nån liten landsnutt kvar, sluttningen ut mot havet och så…) och sen norrut över klippiga bergen. Och till på köpet i ett mindre flygplan, på lägre höjd och med fantastisk utsikt nästan hela vägen.

Great Falls är en amerikansk småstad, ungefär lika stor som Täby befolkningsmässigt. Men den ser verkligen ut som en amerikansk småstad förväntas göra – de delar av den jag hunnit se i alla fall. (Vilket ju sannerligen inte är mycket.) Och omgivningarna man kunde se från luften är precis som förväntat – eroderade berg med slingrande åar och floder. Fast grönt. (Det har regnat någon vecka fram tills nu, och grässtäppen står i full blom så att säga.)

Den största slingrande floden är för övrigt Missouri, som börjar i de här trakterna. (Den börjar iofs. när tre andra, mindre floder slår sig samman. Men dess källor ligger också i delstaten.) Det är resterna efter den södra gränsen av den senaste nedisningen, där smältvatten från istidens glaciär samlades i stora smältvattensjöar och sedan, när isen började smälta och låglandet blottades, snabbt urholkade den flodfåra som floden i princip följer idag.

Med tanke på att resten av den här resan kommer att tillbringas i tält ute i vildmarken, och dagarna kommer att bestå av tidiga morgnar följda av långa dagar, valde jag ett ganska bra hotell. Ska man säga farväl till lyxen, vill man åtminstone känna det så länge det går. När jag hade checkat in kunde jag snabbt konstatera att rummet jag fått måste vara lika stort som min första lägenhet. Jag har bott i många små hotellrum genom åren – och flera av dem skulle rymmas i detta…

Så nu är det sista kvällen med tv, med microvågsugn, med alla möjliga bekvämligheter. Och med fyra, fem restauranger runt hörnet. Och med mobiltäckning. Nu följer fyra veckor i tält.

”En grad Hökmark”

Vi får hoppas att vädret består. Det är nämligen alldeles utmärkt – precis en grad Hökmark.

(Gunnar Hökmark underhöll en gång för några år sedan åhörarna på en försenad presskonferens genom att lansera sin relativa temperaturskala. När temperaturen är precis perfekt balanserad, så där så att man känner att det är absolut lagom varmt, då är temperaturen en Hökmark. Min slutsats är att luftfuktigheten spelar stor roll också. Enligt termometern var det precis samma temperatur i New York, innan jag åkte på morgonen. Men där var det fuktigare. Här var vinden torr och då kändes samma temperatur precis lagom… Hökmark-skalan förenar således temperatur och luftfuktighet i ett.)

Fler rapporter följer…

Whaaaat?

Vad gör jag i Great Falls? Det har att göra med det här.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: